Köp Inte En Dunsoffa

Skulle precis skriva – köp aldrig en dunsoffa! Min mamma köpte en  i slutet av -60-talet och den var underbar att sitta i. Tyget var slitstarkt, Kaj Franktyg av bästa sort och den tresitssoffan blev långlivad. Efter det att mamma dog i slutet av -70-talet tog mormor över den. Nu hade den fått ny hud, grön sammet som var på modet då. 2001 dog mormor och vi syskon åkte upp till Norrland och där stod soffan i vardagsrummet. När jag avslappnad satte mig ner mötte mitt bäcken på stumt motstånd! Hela idén med dunplymåer hade flugit iväg med de sedan länge döda fjäderfäna som försett soffan med sin stoppning. En soffa kan verkligen dö!

Min soffa som jag köpte för snart fem år sedan har dunplymåer. Den var snygg, den var bekväm, den var dyr och jag trodde den hade livspotential. Jag hade fel! Trots att jag inte tycker om att städa ägnar jag soffan uppmärksamhet flera gånger i månaden. Gör det bästa med att puffa upp plymåerna, dunka på dem, skaka, piska, ja överhuvudtaget försöka få dunet att sprida ut sig jämnt, men när jag efter denna ansträngning sätter mig ner, sjunker jag snabbt ner till det uttjänta utgångsläget. Jag som inte ens vill ha dun i varken kläder eller möbler numera, dras med dagliga frågeställningar kring soffan och jag beslutade mig för ganska länge sen för att köpa en ny, en med divan, en utan animal anknytning, en som stod emot futtiga fem års användning i ett enpersons- hushåll. Således….vidtalade jag min systerson Karl som arbetar på ett möbelföretag och som gav mig goda råd om ett och annat att tänka på rörande framtida soffinköp.

Idag var iväg till ett stort möbelinferno och föll nästan omgående i koma över deras utbud- känslan av fyrtio sorters fyrkantigt grått slog emot mig som en betongvägg. Merparten bestod just av den sortens soffor jag själv har och de övriga lyckades inte tilltala mig ett ringaste grand.

Julstädning och första advent, tja… varför inte ge soffan en extra omgång och fram med dammsugar´n och plötsligt städade jag nästan hela  lägenheten och när jag var klar stod min röda, fina, dyra kvalitétssoffa där och viskade:´” inte än….det är inte dags än…ta bara hand om mig..!” Ja, jag bestämde mig …där i affären ..att det är bättre att gräva där man står…det är inte alltid bättre på den andra sidan! men det är helt klart bäst att inte köpa en dunsoffa!!…på sikt!

 

 

 

 

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

B B Kings Framförande..

b b kingJa det är ju så…B B King har varit en frontfigur/karaktär i mitt liv sen 20-åren. Han har funnits med på min Bucketlist och jag kunde bocka av honom 2008 då jag närvarade vid hans konsert i Trägårn Göteborg. Det var fantastiskt. Underbart väder, en glad och språksam Mr King som fortfarande hade den där förmågan till bluesen.

Det är alltid lätt att säga. Det där gillar jag, oh vad bra han sjunger, texten är fantastisk men att verkligen lyfta fram de där superlåtarna och förklara vad det är som är så bra – det saknar jag….så jag ska ta upp två låtar här, med B B King och recensera, tolka dem utifrån vad jag ser, hör, förstår och vet men som lyssnare/betraktare kan man aldrig leverera en sanning, bara en tolkning…det här är mina tolkningar. Om du är intresserad; Lyssna och titta ordentligt och läs sen min tolkning eller tvärtom, vilket du föredrar.. Skillnaden mellan de två är avsevärd och inte enbart beroende på låtval..

Har valt två låtar som är framförda ganska nära varandra i tiden.

Börjar med: .

Tid: 3:12. Mr King är avspänd, slår an tonen, flyttar sen lugnt mikrofonen till en bättre position. Mimar som alltid till sitt musikframförande. Interagerar med publiken, friar lite och överdriver en smula sina känsloutspel. Hav vet vad som ”säljer”, spelar på det och det funkar. Han gillar säkert sitt framförande men jag upplever att han inte riktigt är där, i känslan, ändå. Han spelar på rutin, musiken är helt ok men hans framförande får stå i skymundan för nästa låtval:

Mr King är svslappnad och redan inne i bluesen. Han mimar även här men inte alls publikfriande. Här sjunger han sin typiska stil: text utan gitarr, musik utan text. mr King har sagt att han inte kan sjunga samtidigt som han spelar gitarr. ca 3 minuter in i låten är han helt inne i bluesen/känslan och interagerar inte med publiken visuellt.  Han sätter hela standarden och Lucille (gitarren)  tar över  och låter den ljuda utan distraktioner. Här är mr King  uppriktig i sin musik, text, utspel. 2:53 i i låten sänker han stämningen till en nivå som är så skört njutbar, så ödmjuk,. 3:25 Här är Mr King ett med sin musik,  ömsint och engagerad. 4:20, viskar han musikaliskt och slår an det mjukaste, mest sårbara, knappt ett andetag, musiken accelererar  och King vet vad som väntar – publikens längtan efter ett starkt  solo . Här exploderar gitarren och Mr King reser sig majestätiskt upp och river av sitt solo till publikens högljudda gillande men han stannar upp precis när man tror att han ska ta musiken vidare. Lyfter av sig gitarren och bugar ödmjukt!

Ni som var intresserade och ville lyssna/läsa – vore roligt att få era synpunkter.

 

 

 

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Whalewatching

Depoe bay was to be the place fick jag höra samma morgon. 1½ timmes körning söderut från Rock away beach. Helena hade gjort sig sånt besvär för min skull bara för att jag eventuellt hoppades på att kunna få se valar vid amerikanska västkusten när jag ändå skulle hälsa på i Portland. Längst innerst inne trodde jag inte på det. Visst – en tur till kusten, känna havsluft och vind, låta blicken löpa över horisonten och i fantasin se blåsande valar på håll men här hade Helena gjort allvar och hört sig för och nu packade vi in oss i bilen för att lämna Salt Air Cottage som förresten var en ren lyxupplevelse i stugboende.  Vid tolv-snåret skulle en båt gå ut och nu startade inte bilen. Helena tog det mkt lugnt, väntade, prövade att starta igen, ingenting! för mitt inre såg jag tillfället gå oss förbi. ” Den brukar göra såhär – den kommer att starta ”  – lugnade mig ungefär lika mycket som när Sheldon Cooper oroar sig för den röda lysande lampan i Pennys bil! Hur skulle vi överhuvudtaget ta oss härifrån? nästan två timmars körning från Portland – Helena vred runt nyckeln igen….Brrrum, brummm..puh, ja så länge vi inte stannade på vägen så skulle vi kanske komma fram.

Anlände till Depoe Bay i god tid, köpte biljetter och tog trapporna ned till bryggan där ett enkelt grov-renseri av fisk lockade till sig sälar.

Och där kom våran båt: Tacklestar!

Hur många var vi som väntade? kanske 15-20 personer. Uppskattade att vi var så få och att båten var så liten. hade oroat mig för min tunna jacka men precis som under hela min resa till The Big Country hade jag bra väder hela tiden, oavsett vad vi gjorde och var.

Whalewatching – spana på havsytan, ropa och peka, ja det var så det gick till och vi hade tur denna dag – vi fick se flera valar vid flera tillfällen, de dök upp ett ångmoln, en blåsning som hördes väl, vi var väl bara dryga 100 meter ifrån. De kommer upp tre gånger och blåser, sen dyker de efter mat och har vi tur när de dyker får vi se The Tail, berättade skepparn. Vi spanade och där kom den, Ohhh från hela båten när stjärtfenan visade sig och sakta försvann. Som urberg belamrade med snäckskal och  alger bröt deras ryggar vattenytan. Taggiga ryggsektioner och flata båtryggar gled förbi, inte alls långt borta. Det hände där och då medan jag pekade, valarna, gråvalarna visade sig, inte för att de ville underhålla, bara för att andas, dyka och äta och jag fick vara med. Det var stort! det var vad jag hade väntat på men inte trott skulle hända för man kan inte bestämma sig för att resa till USA för att hälsa på sin syster i Portland och tro att om man bara ber om att få komma till Oregons kust vid Stilla Havet för att eventuellt se några valar vandra förbi så kommer det att ske. Men det gkorde det. Dagen efter läste vi i valrapporten att båtresorna var inställda p g a för grov sjö och dagen innan vi kom var valrapporten lite klen men på våran dag visade sig  Depoe Bay från sin bästa sida! Och jag log inombords!

Publicerat i Uncategorized | 2 kommentarer

Den Stora Resan

Godstågen dundrar och visslar genom den svarta natten där jag ligger och lyssnar. Långt borta tjuter visslan allt tätare ju snabbare de kilometerlånga vagnskedjorna närmar sig bommar och övergångar. Tjui, tjui…där i natten kommer melodin och texten till mig 

På väg ner till campingplatsen vid floden Deschutes  väntade pärlband av tågset på vidare färd. Min fascination över dessa var helt ny för mig! och jag insåg hur hårt trafikerat det här landets godstågsnät är, på gott och ont – vi fraktar mycket skräp världen över.

Tunga grabbar på likaledes tunga Harleys ledsagade oss ut ur Portland. Sedan vidtog höga berg, vattenfall och tung grönska som tvärt övergick i sönderbrända bergssidor några mil innan vi anlände till slutmålet.

Goda vänner till familjen mötte upp i badkläder och vi ångrade nästan att vi bestämt oss för att resa tillbaka samma eftermiddag. Hade jag haft baddräkt med skulle jag kanske tagit mig ett dopp. Blue Heron, viskades det. -Kom här, titta! Vadade en bit ut i floden och kikade bakom ett buskage och där satt den, titta rakt på oss och lät oss betrakta honom i lugn och ro innan han majestätiskt lyfte och flög vidare. Vi slog senare upp namnet och konstaterade att vi sett Grå Häger.

Den gröna bilen av årssnitt ca 1930-tal var hur cool som helst liksom dess ägare. Mitt namnminne är dåligt men de påminde skrämmande mycket om Billy Bob Thornton och Diane Keaton, den senare hade nog hört detta till leda.

Det är lättsamt att samtala stående i en flod. Vad vi talade om har redan flutit vidare… Varmaste oktobern någon kunde minnas.

Chris och Molly skulle stanna över natten medan Helena och jag tog oss tillbaka till stan och det blev en bit mat på nya Food Farm, en samling vagnar och småstånd med mat från världens alla hörn. En ljummen mörk kväll med kryddig indisk mat avslutade första dagen. Hade bestämt mig för att blogga om resan men insåg redan att det inte skulle bli lätt, jag har varit överväldigad och haft svårt att smälta och sammanfatta för mig själv. Nu har det gått över en vecka sedan jag kom hem och det har tagit emot, visat sig nästan ogörligt att berätta,  välja foton, så jag har avstått men idag tänkte jag att jag skriver ner lite grand, några stolpar och försöker välja ut bilder så gott det går. Såhär blev det! Fortsättning följer eventuellt!

 

Publicerat i Uncategorized | 2 kommentarer

Utgiftsmånader Och Lite Gnäll..men Bara Liite…Gnäll..

Människor brukar generellt gnälla över ekonomiskt lågvatten och stora utgifter i slutet av januari men jag vill påstå att månaderna efter sommaren är extra tunga, eller kanske är det bara i mitt hushåll allting samlas i flock på utgiftskontot!? Först vill jag täppa till hålen efter sommarens utsvävningar, glasögonen gör mig plötsligt skumögd, bilen ska besiktigas,  den andra bilen behöver två nya vinterdäck och tandläkartiden kommer som ett klockslag i september, högkostnadskortet på apoteket har gått ut och alla nya mediciner måste hämtas , ny resväska inhandlas och som grädde på moset har jag bestämt mig för att semestra och resa bort. Det sista skriver jag med ett leende och känner att jag allt har det bra, utgiftsmånaden till trots.

tomt

Det finns ljuspunkter förstås. I maj avslutades mitt billighetsabonnemang av lokaltidningen och i förrgår kom ett sms där jag erbjuds ett kvartals prenumeration igen, till en struntsumma och jag älskar ju att bläddra i papperstidningar. Papperstidningar? – finns det andra tidningar – e-tidningar är inga tidningar, de är skärmsidor…Tidning..hmm..var finns ursprungsbetydelsen av  Tidning? hittar inget på nätet vid en snabb googling.. En bunt papper däremot, dunsar trivsamt mot hallgolvet på morgonen. Jag sa Ja och fick första leveransen i morse. Jag förstår  att papperstidningen som fenomen kommer att försvinna men önskar pappersreklamen gjorde det istället liksom engångsmaterial och förpackningar. Förpackningshelvetena kunde försvinna och papperstidningarna bestå. Jag förhåller mig dock till korta perspektiv numera, livet blir mera utståbart så.

pappers

Det finns säkert många av er som får bryt på att lyssna till ljudet av lövblåsar, liksom jag, men idag slås rekord i irriterande oljud. det låter som det står en helikopter redo för landning på grannens tomt, nja inte grannen som bor här på baksidan utan grannen på ena sidan, kan inte se vad som händer och det är ännu mer irriterande. Visste jag bara vad som lät kunde jag stå ut bättre.

oljud

Korta perspektiv! Snart är tvätten torr och maten klar och imorgonbitti kommer en ny tidning. Förhoppningsvis har det här j—a oljudet upphört då och räkningarna betalts och säkert kan nya horisonter skönjas redan innan jag somnar ikväll.

Keep Calm and May The Force Be With You!

may

 

 

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Flygrädsla. Nu

Det är ingen nyhet och förmodligen har jag babblat hål i huvudet på de i min omgivning som råkat vilja lyssna på mina resplaner.

flygrädd

Jag är flygrädd! och när jag stiger ombord och ser det tajta utrymmet och känner den stillastående luften i cabinen innan hela schabraket drar igång med ljud, luft och vibrationer, drar bröstet ihop sig och jag vill helst implodera. Försöker falla in i mig själv och bortse från den oerhört stora grupp av människor som ska vistas på den här snålt tilltagna ytan tillsammans med mig under väldigt lång tid. Jag flyger, det har jag gjort många gånger och jag har alltid varit rädd, författat hemska scenarier som kapningar, störtningar, nödlandningar, explosioner, syrebrist, panikångestattacker, skadade plan med förlorade flygplansdelar, skrapiga knappt hörbara ångestladdade informationer från personalen om att ta tag i flytvästar, fällbara bord, lyssna på uppmaningar, mumla mantran, ringa de käraste, hålla någon i handen och framför allt: VARA LUGN!

rädsla

Till listan av flygrädsla adderar jag en näst intill infantil skräck av att komma bort, inte hitta fram, missa planet, bussen, incheckningen , förlora bagaget- inte hinna fram – missa TIDEN!  – Det har aldrig hänt! Jag har kommit dit och kommit hem och bara en enda gång var bagaget försenat men levererades dan efter med taxi till vår lilla stuga ute på landet. Såå – jag har inga dåliga erfarenheter – jag har bara en väldigt dålig, näst intill förlamande känsla inför krångliga resor och flygresor i synnerhet.

vilse

Alla säger: det kommer att gå bra, du har gjort det förr liksom många många miljoner andra resenärer – det är klart att det kommer att gå bra! Jag hör vad de säger och jag förstår innebörden i orden och budskapet till mig men det är inne i mig, inne i min lilla mörka, trånga garderob som hemskheterna och ensamheten tornar upp sig.

försök

NU har jag emellertid tagit tag i rädslan och bestämt mig för att resa långt bort  utan någon som  kan stötta mig  eller som jag kan ta över och visa vägen och rida ut stormen . Jag reser ensam och planerar ensam och är ensamt skiträdd MEN ska klara av detta! Om jag inte gör det, (jo jag kan ändra mig, fega ur och låtsas som om det regnar) kommer jag att växa fast med ändan här på Trandared och det vill jag inte – jag vill att världen ska öppna upp sig och visa mig nya möjligheter att fortsätta på den här läskiga och underbara resan som Livet är!

life_is_wonderful_by_josefinewelam

I natt vaknade jag av ett knivhugg i drömmen och kunde sedan inte somna om, men efter en kort chat med min syster i Usa vände jag tillbaka till sängen och vaknade inte förrän halv elva i förmiddags!!

Min goda vän Lena reser iväg på semester imorgon så vi träffades idag och babblade lite. Hon är tvärtemot mig – glad och orädd, mera bekymmersfri (vad ska jag ha för kläder under resan? undrar hon – agerar smakråd och så är hon nöjd. Jag kan resa i säck och väv..och undrar om jag nånsin kommer fram..! )

velig

Under mina sömnlösa nätter har jag skrivit artiklar,romaner och noveller om mina inre upplevelser, fantasier och farhågor men det hjälper inte att jag vräker ur mig och sätter ord på fasorna, det enda som hjälper är att ta tag i trollen och göra verkstad av allt snack!

Nu är jag en bit på väg. Det är över tre veckor sen jag beställde resan och det är flera år sen jag påbörjade resan i mina fantasier. Om fjorton dar bär det av och jag hakar på och ska försöka få det att fungera.  Under bearbetningen har Målet för resan hamnat i skuggan och det är först nu som jag börjar ta in att det finns ett Mål! Jag ska besöka min systers familj i Portland Oregon för första gången! Första gången i Usa och första gången hos Helenas familj! Det händer nu att jag under dagarna, låter bilder och tankar på Målet skymta fram ..har börjat googla på resmålet men framför allt attackerat min Flygrädsla som egentligen är signifikativ med min rädsla för att leva! Helena messade mig och berättade att vi kommer att tillbringa en natt vid North Pacific Ocean, vilket i praktiken innebär att det finns en möjlighet för mig att se större valar vandra förbi Usa´s västkust på deras höstliga färd norröver. Valar ligger mitt hjärta lika nära som min puls till min hals. Om jag inte får uppleva det, men ändå kommer fram till Portland, så har jag övervunnit min rädsla och förmodligen fått hur mycket bonus som helst på köpet! och trots att ingenting ännu har hänt har jag vågat ta steget….no matter what! I´m a Whale heading forward…

blåval1

 

 

 

Publicerat i Uncategorized | 13 kommentarer

3 September

SALVE!

Lyfter om ganska exakt en månad men tvärlandade i sängen igår eftermiddag. Förmodligen har jag väldigt god motståndskraft som inte blir snorförkyld men får istället en rejäl snyting laddad med huvud/muskelvärk och stor trötthet. Gjorde ett snabbt ärende idag i det väldigt vackra och varma (22+) vädret men skyndade mig hem igen med molande huvudvärk. Inte så pigg som jag trodde men bättre lite elände nu, så jag är pigg sen när det är dags för äventyrligheter i the big country over there! Har lagt ner omotiverat lång tid på att fylla i inresetillståndet efter att ha hört hårresande fakta rörande slarv med blanketten. Nu bör det vara rätt och riktigt – betalt och godkänt. Från att ha känts overkligt – börjar det nu dra ihop sig och ta form…det ska visst bli av! Nyheterna berättar om stigande kurs på dollarn, undras om jag ska växla nu eller ha is i magen och hoppas på att den faller snart?

flyga
Glasögonen som jag väntat och glatt mig åt har mest bara krånglat – både bågar och glas.

glasögon

Ska ta tag i det vad det lider. En ny resväska ska inhandlas – den gamla är tung och blixtlåsen inte helt i ordning. Köpte den i Turkiet för 8-9 år sen och den har gjort sitt nu. Uppe på vinden ligger den och ruvar över gamla loppisfynd som inte riktigt hittade hem hos mig. Vägen till soptippen är lång här hemma, den går oftast via källare och vind och inte helt sällan via bilen! :) Skräp måste mogna som fallfrukten gör – det finns en tid för allt som sker.

fallfrukt1

Valdagen närmar sig. Så vitt jag kan minnas har jag gått till vallokalen varje gång utom en  – då jag bodde långt ut i skogen och därför valde att poströsta i förväg. Det kan man inte längre, men annars är det lättare nu än förr och flertalet röstar innan 14 sept. Eftersom jag inte har något förutbestämt för mig den söndagen så blir det en promenad upp till skolan och sen följer jag valresultaten med spänning!!! Efter detta inlägg som jag gjorde på min FaceBook-sida sista augusti……..” I dagsläget räknar jag till 112 vänner registrerade på min facebook. Har erfarit hur lite jag egentligen vet och känner de jag umgås med och är relaterade till här på fejjan – därför skriver jag nu – du som tänker lägga din röst på SD i kommande val 14 sept – kan med omedelbar verkan avskriva mig som din vän här på FB.”  ….. har antalet minskat till 111. !! Vi har alla val att göra, beslut att ta…ta ert beslut och gör ert aktiva val!…det är 11 dagar kvar och din röst GÖR skillnad både för dig och andra. Sist jag bloggade om valväntan hamnade sittande regering i knäet på oss och det vill jag inte ska hända igen.

valet

Jag har lärt mig ha fördragsamhet med Louise Epstein! ..men vad är det för fel på Tomas Nordegren??? Han äter sig in huvudet som en barkborre – finns det inget motmedel…? Annars är P1 fortfarande min favoritkanal!

Gårdagens Kalla Fakta avhandlade vården. Idag hör jag på nyheterna att vårdpersonalen tas i försvar ” det är ju inte så populärt att arbeta i det tunga vårdarbetet (avseende sköterskor och undersköterskor) Personalen gör så gott den kan…  – det är systemet det är fel på!”  Jaa och det är fel oxå att göra dålig reklam för vården, både för oss ”stackare” som jobbar med vård och för den arbetskraft som ska tvingas dit! Vården blir en hård nöt att försöka knäcka – oavsett vem som hamnar i regeringsställning!

vård

Helt rätt är att äta bra när man är sjuk även om det i sig är en motsägelse – när man mår dåligt vill/kan man inte äta men blir fortare frisk om man gör det…    …därför ska jag skjutsa in lax,spenat och pepparrotsröra i ugnen. Turligt nog är jag inte sjukare än att jag ser fram emot den måltiden.

glad

 

 

 

 

 

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar